BB

Speedy ut först med ett stoföl. Hon fick vaxdrobbar redan veckan innan och fick underkasta sig fölvakten med tandagnisslan.
Helt värdelöst!! sa hon då hon en eftermiddag la sig ner och fölade...
Gå och lägg på den där på någon annan!!!

Fölningen gick bra och bäbis är pigg och glad. tyvärr så kunde vi inte släppa ut henne på andra dygnet eftersom vädret ihop med lerdjupet är under all kritik. Så korten är tagna på gången...

Miss Arriba hade det jobbigt på slutet. Tålde varken sig själv eller övriga i flocken. Inte heller hade hon någon vidare matlust.

Populärfaktorn på fölvakten låg på minus 20... Hon kom på den otroligt korkade idén (tyckte vi) att packa sig in med lera strax före insläpp.
HA!! Sa hon, varsågod och borsta!!! Kväll ut och kväll in...
Efter tre utslitna piggborstar så var hon vänlig och klämde ut den lille. -Tack för det! sa vi. Nu är hon världens madame, som både är en supermamma och väldigt rädd att bli lortig om fötterna...

Vamp var inte glad åt grannens föl. Slog i väggarna och högg galler... Jojo, tänkte vi, det här blir inte roligt... Men Vamp klämde ur sig en unge och blev jättemammig på köpet. Tack för det!!! Fast både jag och Gunnar fick dra för både kung och fosterland innan han kom ut. Lite vek i bakbenen är han men det rätar ut sig snart med lite frisk luft..

Fröken "tvärtom" har fått 4-5 föl tidigare hos oss. Dessa födde hon mitt på dagen eller tidig eftermiddag. Hon hade vaxdroppar och alla andra tecken. Hon la sig snällt med benen rakt ut och sa nåt om -Kan ni hjälpa till här va???
Inte i år..Nej.
Fölungen kom på natten. Inga vaxdroppar och hon fölade ståendes.. Men vi hade fölvakten på henne. Så inte kunde hon lura oss för det, nej. Allt gick bra i alla fall och ungen här nedan är enbart 12 timmar gammal.

Juvel prioriterade bort vaxdroppar och annat onödigt som kunde förvarna oss. Hon blixtstartade Åkerman grävmaskin och på så sätt flyttade undan strömaterialet i boxen från ena hörnet till det andra och tillbaks igen. Kolik? Funderade vi... Avvaktar.. kom vi fram till. Efter drygt 4 timmars frenetiskt grävande så kom denna lilla fram. Helt OK tyckte vi...

Patricia fick väl någon form av inspiration efter Juvels fölning för tre timmar senare tittade denne lilleman ut. Stånk och stön hade det varit dom sista två månaderna.
Naturlagarna skulle nog sagt att fölet kommer upp nästa vecka eller nåt.. Stor var/är han och tre timmar senare så stapplade han runt som en "promillehäst"

Viva är ju den coola hästen som säger -Okej då.. till allting. Men hon lurade oss nästan med sin fölning. Ena stunden så sov hon och den andra stunden så utökade hon hästantalet med ytterligare en. Allt gick enligt skolboken. Snäll är hon mot både folk och andra hästar (boxgrannar) och mjölkar gör hon som en regelrätt Arlako ;-)

Clipper stod och vevade med huvudet halva eftermiddagen. Runt, runt, runt...
Nåt på gång tro? frågade jag Gunnar... Hmmm, ja, kanske. Fick jag till svar.
Mycket riktigt så fölade hon strax efter insläpp. Frida var i stallet och borstade när hon hörde nåt mysko i Clippers box. Och Frida, som har varit hos oss i så många år men missat varenda fölning var nu överlycklig att få vara med. Mocka ur, torka föl, hjälpa den ut i världen och mjölka... Det var vad hon sedan fick pyssla med.
Clipper i sin tur fann sig i allt utom en sak. GRANNAR!!
Akut förflyttning av nyförlöst sto hjälpte henne att komma till ro.

Petite hade en bökig dräktighet. Hon fick problem med ryggen och på slutet även koliker på nätterna.
Varje kväll dom sista tre veckorna så tänkte vi : -NU SKA MÄRRA FÖLA!!
- Nääää, inte alls...Törs inte...sa hon.
Så höll vi på natt ut och natt in. Bakbenen i kors in i det längsta.
Men så en morgon så sa hon: - NU!! Och så fölade hon, med häcken mot väggen. Petite är drygt 170 och en koloss, inte så väldigt flyttbar, nä.
Men till slut så tittade denne krabat ut och Petite blev en supermamma på heltid.

Jody som alltid vill föla när vi är som tröttast (mitt i natten) var bussig och väntade nu till efter frukost. Det var ju snällt av henne.
Vi visste då att något var på gång eftersom hon slog i väggarna halva natten. Så har hon gjort dom sista åren...En sparkserie på 5-8 slag och sedan tyst i några minuter.
Det är då som Wiskas och Pussi kattmatsburkar dyker upp som elak idé. ;-)
Fölningen skötte hon fint om än med lite draghjälp. Den lilla stolpade upp ganska omgående och försåg sig själv med skafferi.

Lo Mack Bell tyckte fölvakten var toppen (!). Allt som man gör med henne är bra, säger hon. Bara man gör nåt...
Vid földags så gjorde hon som Juvel, flyttade boxmaterialet från hörn till hörn...Hmm -Kudden ska va där..nää, inget skönt att ligga så...ska nog ligga på det viset...nää inte riktigt bra där...jag lägger mig i hörnet mot väggen så får dom där (vi alltså) lite bökigt med mig...
Och så lade sig Lo pressad mot väggen. Vi fick dra upp 800 kilo häst och hålla henne tills hon lade sig igen på ett bättre ställe. Sedan fick vi böka med ungen som ville tyvärr titta som omkring i världen innan fötterna kom ut. Så...tja...vid sådana stunder är det bra att vara med.

Kontie är den svåraste att bevaka av alla fölston hemma. Hon vill gärna falsklarma och då får man snällt vara uppe om nätterna. Hon vet att jag är på väg INNAN jag har klivit ur köket.
Denna gång så behövde hon hjälp. Hon la sig ner när vi tittade och fick inte ut ungen själv. Gunnar fick lägesrätta men vi trodde en kort stund att ungen inte levde. Var blå svart i mun och andades inte. men efter några "gymnastiska" övningar så kom den till liv i alla fall. Kontie är ju en jättemammig märr och var tvungen hela tiden att kontrollera vad vi gjorde. Lite rörigt i boxen...ja.

Stofölet föddes den 26:e maj klockan 22.00 och är efter Fast Photo.
Stoet hade fölsjuka och kördes ett dygn senare till Strömsholm.
Båda bakkotorna är spolade och hon är snart på väg hem. Tittar ni noga på korten så syns det att hon börjar bli tjock bak...

Sweet behövde ingen hjälp under fölningen utan man var hos henne "utifallatt"...
Och den lilla sprattlade upp ganska omgående. Nappades ett par gånger och sen sa hon något om att hon kunde själv...Sweet i sin tur har fullt upp att hålla alla nyfikna på behörigt avstånd. Min box är mitt privatliv! Tjoar hon om.
Ingen ifrågasätter hennes avsikter.
Jaja det går över snart..

Lisa trodde att hon skulle sättas för vagn när vi kom med fölvakten. Ååånej! sa hon och svettades allt vad hon orkade. Och? Undrar någon. Jo, falsklarm var tionde minut. Suck. Det var bara att hålla sig vaken och glo. Och hon glodde tillbaka. Men hon var dålig skådis. Vi visste före henne att hon skulle föla på kvällen. Hihi.
Fölungen fick hjälp ur säcken och nappades några gånger, sedan vinglade hon själv fram till skafferiet...

Smygaren Maternelle lurades i år igen. Denna gång hade hon inga vaxdroppar och det var knappt så att bäckenbanden släppt. Vid rutinkonntroll och nattmacka till hästarna så låg överraskningen där i alla fall. -Hmm, sa Gunnar..helt otroligt. Maternelle var helt torr och såg ut som om inget hänt. Vi tog i alla fall fram nappflaskan för "råmjölkstankning". Men då sa den lilla att hon minsann kunde själv.
Nyfödd och aldeles blöt, klev hon upp och gick raka spåret fram till skafferiet... Enkelt va??

Så var det färdigfölat för i år. Av 15 föl så blev det 9 ston och 6 hingstar.
Ses igen nästa år...